Información de la canción En esta página puedes encontrar la letra de la canción Bäring Nord, artista - Ultima Thule.
Fecha de emisión: 30.11.2012
Idioma de la canción: sueco
Bäring Nord(original) |
Jag seglat över havet, snart nog i tjugo år, |
lärt hur dystra dagar kommer och går, |
alla oceaner har varit för mig en bädd |
och i storm på vilda vatten, jag aldrig varit rädd |
Men nu kallar mig den jord, |
Där i norr den sköna Nord |
Och det tär min kropp och själ, |
Att jag ej är där |
Och för mitt inre öga, |
Ser jag skogens stammar höga |
Vid den plats som för mig kan kallas hem |
Brevet från min son, kom likt vinden norrifrån |
En dröm att följa pappa, att gå i faders spår |
Så drar jag sakta handen genom mitt gråa hår |
och från fårad kind i stillhet, jag stryker bort en tår |
Ja, nu kallar mig den jord, där i norr den sköna Nord |
och det tär i min kropp och själ att jag ej är där |
och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga |
vid den plats som för mig kan kallas hem |
Längtans starka vingar bär mig hem |
Skall aldrig mera lämna släkt och vän |
I Sverige finns du kvar |
Jag minns dig kära far |
Ung och stursk i sinnet, inga drömmar sköts i sank |
Jag matats har med minnen, fast utsvulten och pank |
Men när vildheten i hjärtat, med ålder viker bort |
Och tankar om ett äventyr är att minnas år som gått |
Ja då kallar mig den jord, där i norr den sköna Nord |
och det tär i min kropp och själ att jag ej är där |
och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga |
vid den plats som för mig kan kallas hem |
Men nu kallar mig den jord, där i norr den sköna Nord |
och det tär i min kropp och själ att jag ej är där |
och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga |
vid den plats som för mig kan kallas hem — mitt hem |
(traducción) |
Navegué a través del mar, muy pronto durante veinte años, |
aprendió cómo los días sombríos van y vienen, |
todos los océanos han sido una cama para mí |
y en tempestad sobre aguas bravas, nunca he tenido miedo |
Pero ahora la tierra me llama |
Allá en el norte el hermoso Norte |
Y me consume el cuerpo y el alma, |
que no estoy ahi |
Y a mi ojo interior, |
Veo los troncos del bosque alto |
En el lugar que para mí puede llamarse hogar |
La carta de mi hijo, vino como el viento del norte |
Un sueño para seguir a papá, para seguir los pasos de su padre. |
Luego paso lentamente mi mano por mi cabello gris |
y de la mejilla arrugada en silencio, seco una lágrima |
Sí, ahora esa tierra, en el norte, me llama el hermoso Norte |
y me consume en el cuerpo y el alma que no estoy |
y a mi ojo interior veo los troncos del bosque alto |
en el lugar que para mí puede llamarse hogar |
Las fuertes alas del anhelo me llevan a casa |
Nunca más dejaré a un pariente y amigo. |
En Suecia sigues ahí |
Te recuerdo querido padre |
Joven y terco en mente, ningún sueño fue derribado |
He sido alimentado con recuerdos, pero muerto de hambre y arruinado |
Pero cuando el salvajismo del corazón, con la edad, retrocede |
Y los pensamientos de una aventura son para recordar años pasados |
Sí, entonces esa tierra me llama, allá en el norte el norte hermoso |
y me consume en el cuerpo y el alma que no estoy |
y a mi ojo interior veo los troncos del bosque alto |
en el lugar que para mí puede llamarse hogar |
Pero ahora la tierra, allá en el norte, me llama el hermoso Norte |
y me consume en el cuerpo y el alma que no estoy |
y a mi ojo interior veo los troncos del bosque alto |
en el lugar que para mí puede llamarse hogar - mi hogar |