Traducción de la letra de la canción Koppången - Sanna Nielsen

Koppången (original)

Här är stillhet och tystnad
Nu när marken färgats vit
Från den trygga, gamla kyrkan
Klingar sången ända hit
Jag har stannat vid vägen
För att vila mig ett tag
Och blev fångad i det gränsland
Som förenar natt och dag
Och ett sken ifrån ljusen
Bakom fönstrets välvda ram
Har förenat de själar
Som finns med oss här i tiden
Och jag vet att dem som har lämnat oss
Har förstått att vi är
Liksom fladdrande lågor
Så länge vi är här
Och där bland gnistrande stjärnor
Som förbleknar en och en
Kommer livet väldigt nära
Som en skymt av sanningen
Vi är fångar i tiden
Som ett avtryck av en hand
På ett frostigt, gammalt fönster
Som fått nåd av tidens tand
En sekund är jag evig
Och sen vet jag inget mer
Bara ett, att jag lever lika fullt som någon annan
Jag är här och mitt på en frusen väg
Finns det värme ändå
Fastän snön börjar falla
Och himmelen blir grå
Här i stillhet och tystnad
Nu när psalmen tonat ut
Men jag bär de gamla orden
I mitt hjärta som förut
Och jag sjunger för himlen
Kanske någon mer hör på
Hosianna i höjden
Och sen så börjar jag att gå
Och jag går till dem andra
Jag vill känna julens frid
Jag vill tro att han föddes
Och finns med oss här i tiden
Det är jul och det finns ett barn i mig
Som vill tro att det hänt
Och som tänder ett ljus
Varje Söndag i advent

Koppången (traducción)

Aquí hay silencio y silencio.
Ahora que el suelo es de color blanco
De la vieja y segura iglesia
La canción suena hasta aquí
me he parado en la carretera
Para descansar un rato
Y fue atrapado en esa frontera
que une la noche y el día
Y un resplandor de las velas
Detrás del marco arqueado de la ventana.
han unido las almas
Que está con nosotros aquí en el tiempo
Y conozco a los que nos han dejado
haber entendido que somos
como llamas que revolotean
Mientras estemos aquí
Y allí entre estrellas centelleantes
Que se desvanece uno por uno
La vida se acerca mucho
Como un atisbo de la verdad
Somos prisioneros del tiempo
Como una huella de una mano
En una ventana helada y vieja
Quien ha recibido la gracia de los estragos del tiempo
Un segundo soy eterno
Y luego no sé nada más
Solo uno, que vivo tan lleno como cualquiera
Estoy aquí y en medio de un camino congelado
¿Hay calor de todos modos?
Aunque la nieve empieza a caer
Y el cielo se vuelve gris
Aquí en silencio y silencio
Ahora que el himno se ha desvanecido
Pero llevo las viejas palabras
En mi corazón como antes
Y canto para el cielo
Tal vez alguien más está escuchando
Hosanna en altura
Y luego empiezo a caminar
Y voy a los otros
Quiero sentir la paz de la Navidad
Quiero pensar que nació
Y está con nosotros aquí en el tiempo
Es Navidad y hay un bebé en mí
quien quiere creer que paso
Y eso enciende una vela
Todos los domingos de Adviento