| Frn en skala s mrk som hat, dit bara tankar flyr |
| Ett brustet hjrta serverat p ett fat banar vgen fr tanken du skyr |
| Jag r s trtt p allt, p alla skuggor som skymmer min sikt var dag |
| Ett manifest skapat av oro, pulserar i mitt blod |
| Jag vet hur man svljer smrta |
| Ge hn och lt kvicksilvret verka |
| S gr en dag av mitt liv och kommer aldrig ter |
| En hjlpande hand ngra meter bort bara delegerar och verlter |
| Mitt de i hyckleriets hnder, vart jag n i vrlden vnder |
| Str jag ensam ett gonblick, ett gonblick i snder |
| Jag vet hur man svljer smrta |
| Ge hn och lt kvicksilvret verka |
| Dr bakom trstlshetens drrar |
| Finns det en plga att frgra |
| Jag r fylld av fruktan och ur balans |
| Dessa tomma ord kvver mig totalt |
| Ge mig kraft att st emot, maktens kftar |
| Dar bakom trstlshetens drrar |
| Finns det en plga att frgra |
| Dra mig rakt ner fr stupets kant |
| Som en marionett ker jag rakt ner |
| I smuts och frdrv, helt frstummad |
| Och alldeles menls |
| Jag vet hur man svljer smrta |
| Ge hn och lt kvicksilvret verka |
| Jag vet hur man svljer smrta |
| Ge hn och lt kvicksilvret verka |